2008-03-17

Blommogram


Nu ringde det på porttelefonen, det var blomsterbudet.
Jag hade fått vita och röda tulpaner, jättevackra.
Dock stod det inget namn på kortet..
Blev lite konfunderad..
Fast det var visst sambon som bara glömt skriva dit sitt namn..
Sött.
Jag som har pratat om att jag ville gå ner till stan och köpa tulpaner idag.
Tack... :)

Ja vet man inte ser mycket på bilden,men de är där.. Lovar..

Mammas födelsedag


Idag skulle vara din födelsedag, mamma.
Jag saknar dig.

2008-03-16

Kent!


Såg Kent i fredags, med sambon o grannarna.
Riktigt trevligt måste ja säga..
Både grannarna och konserten i sig.. (såklart) :)
Som vanligt är ja seg med att skriva här så det blir nog snart ännu ett inlägg,så ja kommer ifatt.

2008-03-10

Gelé


ja..det blev brylé ist..

Det känns.. som om jag går i gelé.
Eller snarare bor i det.
Som i en dröm..
Det är tungt och segt att ta sig framåt, att gå vidare.
Men det var inte så längesen nu som mamma gick bort,
så det är kanske inget konstigt med det.

Just nu vill jag flytta.
Vill inte bo kvar i samma område längre.
Visst.. Jag behöver inte gå förbi mammas lägenhet varje dag.
Men området är.. Det är svårt att beskriva,men det är jobbigt att komma hem.
Jag vill till något nytt..
Det ligger så mycket i allt..På något vis.

2008-03-07

Mår sämre..


Det blir värre och värre..?
Det känns då iaf så.
Jag mår bara sämre..

Begravningen var ljus och fin.
Vacker kista och många blommor.
Det kom fler människor än vi trodde.
Syster sade några ord vid kistan.
Jag beundrar hennes styrka...
Minnesstunden blev fin den med.

Igår träffade jag Sofia och vi körde upp ett par flyttlådor till mammas lägenhet,
sen tog vi en fika och strosade runt lite.
Det var välbehövligt. Jag har saknat henne.
Behövde även komma ut lite och prata om annat..
Idag är jag ensam och vill mest bara krypa under täcket och stanna där hela dagen.

Jag känner mig tom, ledsen och även ensam.
Trots att jag vet att jag inte är det, vi är 5 syskon i detta.
Men på ngt vis tror jag vi alla känner oss lite ensamma i detta ibland iaf..

Jag vill kräkas ut mina känslor...
Jag vill inte känna mer..
Jag vill vara ensam, samtidigt som jag vill att det ska finnas någon jag kan krama på när jag behöver det..
Orealistiskt... Jag vet..